Det finns mycket som kan diskuteras när det gäller bedömning vid dressyrtävling. Eftersom jag under en stor del av mitt liv arbetat med dessa frågor, kan jag inte låta bli att göra en del reflektioner.                                                                                                             Är det system vi använder gångbart i dag?  När det i dressyrens barndom skapades såg verksamheten helt annorlunda ut mot vad den gör nu. Programmen var enklare. Hästarna var mer ”allroundhästar” och inte så väl anpassade för tävlingsdressyr. Ridskickligheten var inte så bra som i dag. Antalet startande var en bråkdel av vad vi ser nu. Detta gjorde att konstruktionen av bedömningsprotokollen kunde fungera ganska bra. Sporten har sedan genomgått en enorm utveckling vad gäller hästmaterial och ridförmåga och i takt med det har även dressyrprogrammen ändrats för att svara upp mot sportens krav. Men själva bedömningssystemet har inte utvecklats. Jag talar då inte om domarutbildning utan om de krav, som ställs på domarna. Programmen innehåller i allmänhet mellan 25 – 35 bedömningsgrupper. De rids på en tid mellan 5 1/2 och 6 min. Det innebär att domaren har mellan 10-11 sekunder på sig att sätta ett relevant betyg.         Vad man då måste fråga sig: är den normala människan kapabel att hantera denna situation?  Fatta beslut om hästens form, lösgjordhet, korrekthet, ryttarens inverkan och sammanväga detta till ett betyg. Det säger sig självt, att när flera bedömningsgrupper kommer mycket nära varandra blir bedömningen något av en upprepning av det första intrycket. Här uppstår antingen en form av stress eller ett passivt accepterande av situationen. Eftersom jag själv varit domare under ca 40 år talar jag här av egen erfarenhet. Vad man måste fråga sig är : hur många av dessa betyg är helt relevanta?  Eftersom vi arbetar med ett additionssystem, där alla betyg på både svåra och lätta moment läggs ihop, kommer varje enskilt betyg att ge ett stort utslag i slutresultatet. Det hjälper sedan inte om de svårare rörelserna har koefficient 2, eftersom det är värdet i det betyg som dubbleras som kan påverka resultatet. Här kommer halvbetygen in i spelet igen. Man kan tydligt se att det är i de svårare momenten halvbetygen används flitigast. Eftersom det är dessa rörelser, som borde vara mest utslagsgivande för placeringen i klassen ger detta de ”täta” slutresultat, som ofta inte motsvarar det totala intrycket av uppvisningen och som gör själva tävlingsmomentet ganska ointressant.    Dressyr är ju i likhet med flera andra sporter grundad på mänsklig bedömning. För att denna skall bli så rättvis som möjligt måste den vara grundad på mycket stabila grunder med klara och tydligt definierbara kriterier för varje moment. Annars övergår den från att vara objektiv till att bli subjektiv. Inom flera andra bedömningssporter har man betydligt färre bedömningsgrupper som utförs under ett kort moment (simhopp). Konståkning är en sport som utförs under ett längre tidsmoment, men där har man olika domare som bedömer teknik/korrekthet och själva åkningen. Kanske vore det en möjlighet att i dressyrbedömningen efter att ha bedömt varje enskilt moment, ge ett sammanfattande betyg för form/lösgjordhet och ett för tekniskt utförande. Där kunde betyget för form/lösgjordhet ha koefficient 2. Summan av dessa betyg skulle bilda slutresultatet. Jag tror att någon form av förändring i detta avseende skulle höja intresset för tävlingar, där vi nu ser en nedgång både vad gäller antalet starter och åskådare.  En öppen diskussion i dessa frågor är nödvändig och skulle vara vederkvickande för sporten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En reaktion på ”Dressyrbedömning/forts.

  1. Jag satt som domarsekreterare i helgen på nationell tävling och skrev en MsvA, en Prix St Georg och en Int I. Och jag vet inte hur många 6,5or jag skrev. Endast EN av ryttarna uppnådde 70%, dvs endast EN ryttare red alltså ”Ganska bra” på hela tävlingen… Och det är ju som du skriver sällan de som vinner klasserna ligger på 75-80%, i vilken klass som helst. Och är det så tycker folk att den hästen är överkvalificerad, trots att procenten ändå bara ligger mellan ”Ganska bra” och ”Bra” enligt betygsskalan.

    Vad är det som gör att nivån inte är högre? Är det halvpoängsystemet som kvalar ”för lätt”? Går man ut i för svåra klasser för fort? Har ”alla-ska-få-vara-med-mentaliteten” tagit över? Och det redan i lätt klass? Det är ju som sagt väldigt sällan man ser segrar på runt 80%, som det borde vara, dvs motsvarande ”Bra”. Är domarna för fega med att premiera det som är bra med högre poäng och tvärt om? Skulle det funka att istället bedöma endast punkterna i det allmänna intrycket, dvs gångarter, takt och lösgjordhet, ryttarens sits och inverkan, harmoni, vägarnas och momentens utförande t ex? Som en helhetsbedömnig och inte var moment för sig? Eller kanske bedöma helhet och specifika svårigheter i kvalprogram, t ex skolor och byten osv. Eller kan flera domare döma olika delar av ritten? En tittar på t e x takt och lösgjordhet och form genom alla moment i programmet, en på tekniskt genomförande och ryttarens sits och inverkan och så vidare och så kanske de går ihop och för ett all over-betyg? Jag brainstormar för fullt här ☺

    Jag upplever också att fokus hos många ryttare ligger på tävling. ”Jag ska tävla och då och då och behöver träna på momenten i programmet” istället för tvärt om, utbilda först och tävla sen. Jag har också varit där och vänt, för man vill så himla mycket. Samtidigt är det en sak att rida hemma och en helt annan att rida på tävling och göra det lika bra. De flesta tävlar på hobbynivå och nerver spelar ofta spratt i tävlingssituationen.

    Heja dig som tar upp de här frågorna och vill skapa en diskussion om hur man kan förändra och förbättra, jag följer det med stort intresse!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s